Ajajaj...
Jag tror jag glömde hjärnan i Spanien alltså... Ljuset är tänt men där är ingen hemma.
Igår rusade jag in på Tropikhuset klockan 15.00 med andan i halsen och bad om ursäkt för att jag kom precis när de stängde, men jag ville så gärna hälsa på ju! Alla i hela butiken stod som frågetecken och bara stirrade på mig, tillslut sa ägaren, men Sanna vi stänger ju klockan 18 idag, det vet du väl? Det är på lördagar vi stänger 15 ju? Så jag bara ja men det är väl lördag idag eller? Då brast alla ut i skratt och undrade om jag va riktigt nykter. Jag förstod inte alls vad som var så himla kul och tillslut sa de till mig att det inte var lördag utna MÅNDAG! Jisses alltså, hur fasen kan man missta en måndag för en lördag?
Idag hade jag koll på läget, eller åtminstone trodde jag det. Blev uppringd av en från Malmö, ska på jobbintervju nästa vecka, JIPPI! Ser verkligen fram emot det. Vill ju stanna i Skåne nu... I alla fall, glad i hågen var jag, kollade upp när Pappas flyg landade och gav mig av mot Svågertorp. Jag parkerade och spatserade in i vänthallen eller vad man nu ska kalla det. Lagom till att jag ser honom komma gåendes börjar jag rota efter nycklarna, jag vill ju som vanligt ha koll på vart mina grejer är. Jag hittade dem inte, men tänkte att de har väl hamnat underst i väskan. Vi gick mot bilen och jag letade vidare, jag tyckte att jag hörde dem så de va ju där i åtminstone. Men icke jag vände ut och in på hela väskan och kollade i mina fickor och över allt. Nycklarna var borta! Fick ännu mer panik när Pappa gör upptäckten att de sitter kvar i tändningen! Direkt börjar jag fundera på hur jag ska få ut dem, krossa en ruta kanske? Men pappa tyckte det var lite väl drastiskt och frågade om det inte fanns någon som kunde komma med extranyckeln som fanns där hemma. Jo såklart, att jag inte tänkte på det. Jag hade ju inte glömt telefonen i bilen som tur var så jag ringde upp vår inneboende och frågade vad han pyssla med och om han möjligtvis skulle vilja ta en tur till Svågertorp. Efter en timme stod han där med nyckeln och var en riktig räddare i nöden! Förstår inte alls hur jag kunde glömma nycklarna, har ju aldrig hänt innan! Men att bilen låste sig fast nyckeln satt i var ju väldigt dålig, det går inte i min bil, då låser den upp sig igen, jag har provat! Men i myran gick det tydligen alldeles utmärkt...
Något sena gav jag och Pappa oss i alla fall iväg mot Båstad. Jag skulle lämna av honom där och hämta hem min lilla älsklingskanin Hugo! Fick god mat hos Pappa och fruktsallad till efterrätt, inte alls illa det heller! Så efter ett besök där gav jag och Hugo oss hem med mätta magar, Hugo fick ett knäckebröd som färdkost så han blev nog mätt han med!
Nu är vi i alla fall hemma och än har jag inte kommit på något jag glömt, men nu skriver jag upp ALLT (jag minns) eftersom min hjärna verkar ha tagit semester...
Igår rusade jag in på Tropikhuset klockan 15.00 med andan i halsen och bad om ursäkt för att jag kom precis när de stängde, men jag ville så gärna hälsa på ju! Alla i hela butiken stod som frågetecken och bara stirrade på mig, tillslut sa ägaren, men Sanna vi stänger ju klockan 18 idag, det vet du väl? Det är på lördagar vi stänger 15 ju? Så jag bara ja men det är väl lördag idag eller? Då brast alla ut i skratt och undrade om jag va riktigt nykter. Jag förstod inte alls vad som var så himla kul och tillslut sa de till mig att det inte var lördag utna MÅNDAG! Jisses alltså, hur fasen kan man missta en måndag för en lördag?
Idag hade jag koll på läget, eller åtminstone trodde jag det. Blev uppringd av en från Malmö, ska på jobbintervju nästa vecka, JIPPI! Ser verkligen fram emot det. Vill ju stanna i Skåne nu... I alla fall, glad i hågen var jag, kollade upp när Pappas flyg landade och gav mig av mot Svågertorp. Jag parkerade och spatserade in i vänthallen eller vad man nu ska kalla det. Lagom till att jag ser honom komma gåendes börjar jag rota efter nycklarna, jag vill ju som vanligt ha koll på vart mina grejer är. Jag hittade dem inte, men tänkte att de har väl hamnat underst i väskan. Vi gick mot bilen och jag letade vidare, jag tyckte att jag hörde dem så de va ju där i åtminstone. Men icke jag vände ut och in på hela väskan och kollade i mina fickor och över allt. Nycklarna var borta! Fick ännu mer panik när Pappa gör upptäckten att de sitter kvar i tändningen! Direkt börjar jag fundera på hur jag ska få ut dem, krossa en ruta kanske? Men pappa tyckte det var lite väl drastiskt och frågade om det inte fanns någon som kunde komma med extranyckeln som fanns där hemma. Jo såklart, att jag inte tänkte på det. Jag hade ju inte glömt telefonen i bilen som tur var så jag ringde upp vår inneboende och frågade vad han pyssla med och om han möjligtvis skulle vilja ta en tur till Svågertorp. Efter en timme stod han där med nyckeln och var en riktig räddare i nöden! Förstår inte alls hur jag kunde glömma nycklarna, har ju aldrig hänt innan! Men att bilen låste sig fast nyckeln satt i var ju väldigt dålig, det går inte i min bil, då låser den upp sig igen, jag har provat! Men i myran gick det tydligen alldeles utmärkt...
Något sena gav jag och Pappa oss i alla fall iväg mot Båstad. Jag skulle lämna av honom där och hämta hem min lilla älsklingskanin Hugo! Fick god mat hos Pappa och fruktsallad till efterrätt, inte alls illa det heller! Så efter ett besök där gav jag och Hugo oss hem med mätta magar, Hugo fick ett knäckebröd som färdkost så han blev nog mätt han med!
Nu är vi i alla fall hemma och än har jag inte kommit på något jag glömt, men nu skriver jag upp ALLT (jag minns) eftersom min hjärna verkar ha tagit semester...
Kommentarer
Postat av: Mamma
Aha du. Ja, det är ju olika hur man gör... Glöm inte visa Erik uppskattning! Och ja - skriv upp!
Grattis till intervjun, och killa Hugo bakom örat åt mig!
Trackback
